Den irakiska filmskaparen Zahraa Ghandour presenterar sin kraftfulla dokumentär i långfilmsformat, Flana.

Det är ett djupt personligt verk som utgår från ett individuellt minne för att återöppna ett kollektivt, outtalat sår i den samtida irakiska historien. Filmen hade sin världspremiär vid Toronto International Film Festival (TIFF) innan den fortsatte sin internationella resa genom några av världens viktigaste filmfestivaler.

Filmen följer Ghandour tillbaka till hennes barndomshem i Bagdad i sökandet efter svar på vad som hände med hennes vän Noor, som försvann för mer än tjugo år sedan. Ur denna återkomst växer en dokumentär berättelse fram där en personlig undersökning möter ett kollektivt minne. Hem, gator och små föremål förvandlas till bärare av smärtsamma frågor om frånvaro, glömska och de spår som våld och krig lämnar efter sig.

Det som utmärker Flana är modet att förvandla en personlig erfarenhet till ett bredare rum för lyssnande, utan att göra anspråk på den slutgiltiga sanningen eller erbjuda färdiga slutsatser. Ghandours närvaro framför kameran fungerar som ett verktyg för utforskning, medan minnen, vittnesmål och tystnad flätas samman till en skör och ärlig filmisk väv. Titeln ”Flana” är inte bara en språklig detalj, utan en metafor för de många kvinnor vars historier har raderats och vars röster tystats.

Filmen fick ett brett kritiskt erkännande och vann priset för bästa arabiska film vid filmfestivalen i Kairo 2025. Den visades även på IDFA, en av världens främsta dokumentärfilmfestivaler. Noterbart är att Flana fick ett utvecklingsbidrag från Malmö Arab Film Fund, med stöd från Svenska Filminstitutet – ett tidigt stöd som hjälpte till att forma projektet.

Vid Malmö Arab Film Festival erbjuder Flana en rörande och djupgående dokumentärupplevelse som väcker frågor om minne och sökandet efter sanning, samtidigt som den bekräftar den arabiska dokumentärfilmens förmåga att förvandla personlig smärta till ett universellt konstnärligt budskap.