[English below]

Pier Kids examinerar innebörden av gemenskap, både hos utsatta HBTQI+ ungdomar som rasifieras som annat än vita och i den större homosexuella gemenskapen. Filmen följer en grupp tonåringar under fem år för att förstå vad det innebär att vara svart och queer 50 år efter Stonewall...

Casper, en trans-attraherad ung svart man, lämnas sårbar i sin strävan efter äkta kärlek, samtidigt som han navigerar i hemlöshet. Desean befinner sig vid en kritisk punkt i sitt liv och måste komma underfund med om det bästa alternativet för att komma undan hemlöshet är att begå ett brott eller bli hivpositiv. Krystal använder "ballroom"-scenen som ett sätt att överleva, men när hennes homosexuella familj visar sig oförmögen att hjälpa till tvingas hon gå tillbaka till sin blodsfamilj för att få stöd. När Krystal och hennes biologiska mamma står ansikte mot ansikte inser de, att det enda de kan enas om när det gäller Krystals identitet är deras gemensamma kärlek till gospel.

"The film weaves together a complex love story of hope, exploitation, beauty, pain and family." – Vox Magazine

[English]

Pier Kids interrogates the meaning of community, both within at-risk LGBTQI+ youth of color and in the larger gay community as well. The film follows a group of teenagers over the course of five years to understand what it means to be black and queer 50 years after Stonewall…

Casper, a trans-attracted young black man, is left vulnerable in his pursuit for true love, all the while navigating homelessness. Desean is at a critical point in his life and must navigate whether the best alternative to escaping homelessness is to commit a crime or become HIV+. Krystal utilizes the ballroom scene as a way to survive, but when her gay family proves unable to help out, she is forced to go back to her blood family for support. When Krystal and her birth mother are face to face, they realize that the only thing they can agree on when it comes to Krystal’s identity is their mutual love of gospel.