Tillbaka till Reims är baserad på Didier Eribons memoarer med samma titel. Men det här är mycket mer än en persons livshistoria. Genom sammansättningen av filmfragment, nyhetsinslag och scener ur dokumentärer illustrerar filmen utvecklingen för den franska arbetarklassen – från 1950-talet fram till idag. 

Att göra en klassresa är näst intill omöjligt i det rigida klassystem som fortfarande definierar det franska samhället. Trots att han själv är arbetarklass, lyckas berättar-jaget i Tillbaka till Reims, att undkomma sitt öde; att arbeta i en fabrik från 13 års ålder, leva i undermåliga lägenheter och tyngas ned av analfabetism, alkoholism och en för tidig död. Han flyr platsen han växte upp på och återvänder bara då hans far – som han hatade – har dött.

Det är inte förrän hans mor börjar prata med honom om sitt liv som han inser hur mycket hans far formats av sin omgivning och sina yttre förutsättningar.