Den 6 december uppmärksammar vi den postkoloniala teoretikern, psykiatern och författaren Frantz Fanon med en ny spelfilm om hans liv och gärning. Frantz Fanon avled den 6 december 1961, endast 36 år gammal, och skulle i år ha fyllt 100 år. Filmen kommer att introduceras av en inbjuden gäst (TBA).

FANON
Under sin tid vid Blida-sjukhuset i Algeriet introducerade Frantz Fanon en rad progressiva behandlingsmetoder som utmanade den etablerade psykiatriska praktiken. Hans empatiska och respektfulla förhållningssätt till patienterna uppfattades som radikalt och väckte kritik bland delar av personalen, som var förankrade i en mer auktoritär vårdtradition. Trots det institutionella motståndet fortsatte Fanon att betona människans värdighet​ och subjektiva erfarenhet som centrala utgångspunkter i vården – en hållning som snart kom att få omfattande politiska konsekvenser.

Genom sitt möte med FLN-ledaren Ramdane knöts Fanon till den växande algeriska självständighetsrörelsen. Tillsammans med sin hustru Josie valde han att lämna en trygg och framgångsrik läkarkarriär för att fullt ut engagera sig i Algeriets kamp för frigörelse från den franska kolonialmakten. Detta beslut markerade en avgörande vändpunkt i hans liv, där medicin, politik och revolution sammanflätades till ett gemensamt projekt för mänsklig emancipation.

Frantz Fanon är idag erkänd som en av de mest inflytelserika gestalterna inom den postkoloniala teoribildningen. Hans verk, Svart hud, vita masker (1952) och Jordens fördömda (1961), utgör grundläggande texter i den kolonialkritiska diskursen och har haft ett bestående inflytande på såväl akademisk forskning som antikoloniala och antirasistiska rörelser världen över.

[ENGLISH]

On December 6, we commemorate the postcolonial theorist, psychiatrist, and author Frantz Fanon with a new feature film about his life and work. Frantz Fanon passed away on December 6, 1961, at only 36 years of age, and would have turned 100 this year. The film will be introduced by an invited guest (TBA).

During his time at the Blida-Joinville Hospital in Algeria, Frantz Fanon introduced a number of progressive treatment methods that challenged established psychiatric practice. His empathetic and respectful approach to patients was seen as radical and drew criticism from some staff members who were rooted in a more authoritarian care tradition. Despite institutional resistance, Fanon continued to emphasize human dignity and subjective experience as central points of departure in care — an attitude that soon had far-reaching political consequences.

Through his encounter with FLN leader Ramdane, Fanon became connected to the growing Algerian independence movement. Together with his wife Josie, he chose to leave a secure and successful medical career to fully dedicate himself to Algeria’s struggle for liberation from French colonial rule. This decision marked a decisive turning point in his life, where medicine, politics, and revolution became intertwined in a shared project of human emancipation.

​About Frantz Fanon:
Today he is recognized as one of the most influential figures in postcolonial theory. His works Black Skin, White Masks (1952) and The Wretched of the Earth (1961) are foundational texts in anti-colonial discourse and have had a lasting impact on academic research as well as on anti-colonial and anti-racist movements around the world.