En föreställning som börjar med film i salong och avslutar kvällen med performace i foajen.

En naken kvinnokropp som stiger upp på en scen med självförtroende och autonomi är fortfarande en högst politisk, radikal handling. För de queerfeministiska artisterna bakom Club Burlesque Brutal, är normaliseringen av det kvinnliga begären ett krav.

Samtidigt som de aldrig riktigt lämnar scenen översätter FEMME BRUTAL kärnfrågorna i showen till film. Artisterna tar itu med könsidentitet, kroppspolitik, sexualitet och blickens böjelser, vilka alla utforskas under framträdandena. Skickligt invävt i filmen förlorar dessa handlingar inte någon av sin kraftfulla livekänsla. Detta är radikal queerkonst som den är tänkt att vara.

English:
A naked female body stepping on a stage with self-confidence and autonomy is still a highly political, radical act. For the queer-feminist artists behind Club Burlesque Brutal, it is a demand for the normality of female desire.

While never really leaving the stage FEMME BRUTAL translates the core questions of the show into the cinema. The performers are dealing with struggles gender identity, body politics, sexuality and the inclination of the gaze, all of which are explored during their performances. And what performances they are. Cunningly woven into the fabric of the film, these exquisite acts have lost none of their vibrant live potency. This is radical queer art as it is meant to be.

GLITTERLICKIN-PERFORMANCE  
”Det posthumanistiska, queera och technofeministiska konstkollektivet Glitterlickin har myntat begreppet glitteraktivism och förenar femmeaktivism med andra feministiska rörelser och rättvisekamper.
Vi är inspirerade av posthumanistiska texter av Donna Haraway och Susan Stryker samt av den feministiska konstaktivistgruppen Mujeres Creando i Bolivia och Guerilla Girls i USA som båda förespråkar kollektivism över individualism och liberalism”

”Glitterlickin is a queer, technofeminist and posthumanist art collective exploring political themes from a non-human and super-human perspective.
Inspired by texts by Donna Haraway (The Cyborg Manifesto), Sandy Stone and Susan Stryker (My Words To Victor Frankenstein Above The Village Of Chamounix – Performing Transgender Rage) as well as Bolivian feminist activists Mujeros Creandos and Guerilla Girls (US), we have a queer, crip and post-colonial awareness in everything we do.”